Den 1 september flyttar jag in helt hos mitt vackra hjärta S. Då hämtas alla mina prylar och möbler och kläder och jackor och skor. Under dagen så har jag rensat ur så mycket grejer som ska säljas och ges bort så att det knappt finns några saker kvar.

Det är skönt. Jag och S har inte varit tillsammans särskilt länge, men ändå känns allting så rätt. Det känns tryggt och bra och lugnt och stabilt. Och hans tålamod är fantastiskt. För visst, jag har många bra sidor men mina sämre är fruktansvärda. Att han fortfarande frågar varje gång jag mardrömmer vad det handlar om är ett tecken på hur han står ut. För det är nästan varje natt, flera gånger, som jag gråter och skriker i sömnen. Och han håller om mig varje gång.

Egentligen ville jag bara skriva det. Uppskatta honom officiellt. För han är så fin. Så tolerant och okomplicerad.
Tack, S. För att du älskar mig. Av hela mitt hjärta; tack. <3