I'm back.

        2011-09-18 / 00:16:38
Uppdatering.
Slut mellan mig och S och inser att det är första gången jag står helt ensam sedan jag var 16. Pappa hamnade på LVM-hem i Maj och blir släppt i November. Mamma och Pappa har skiljt sig. Mamma bor i Västerås. Lillebror flyttade till Falun. Jag hamnade på Hispan. Är nu officiellt inkapabel att ta hand om någon form av socialt liv. Jobb eller vad som helst är någonting jag inte klarar av. Ångesten ligger i ungefär 24 timmar om dygnet. Sovandes som vaken, spelar ingen roll. Knaprar Sobril som om det vore godis. Dricker öl som att det vore livet.


Är dödsrädd för döden som alltid. Det är bra säger mina läkare och psykiatriker och sjuksköterskor och kuratorer. Det är bra att du är rädd för döden, Nova, så att du inte försöker ta livet av dig. Och jag svarar att Ja, det är ju fantastiskt, synd bara att livet börjar skrämma mig ännu mer. Och då lägger dom sina jävla huvuden på sned och tänker att Stackars stackars det arma lilla flickebarnet. Och jag sitter där mitt emot och hatar dom av hela mitt trasiga skithjärta och är så trött på att alltid hamna i "tyckasyndomstolen".


Stampar på samma ruta som i alla år.
Här kommer man ingenstans.
Här står man still.
Tills man dör.
och slutar vara rädd.

Kommentarer



NAMN
Kom ihåg mig, tack!

MEJL:


BLOGG/URL:


KOMMENTERA:



Trackback