BreakingPoint

        2010-06-29 / 23:34:54
Det surrar från elementet i sovrummet. Kan höra tåg dåna förbi. Människor på väg bort, på väg hem, på väg ingenstans. Det susar i mina öron och det enda jag vill är att hålla händerna för och skrika så högt det bara går. Om det ens går. Min röst håller inte för en sådan kraftansamling. Känns som att jag trasslat mig fast igen i det här förjävliga nystanet som kallas livet. Livet där vänner blir ovänner, respekt blir krig, kärlek blir hat. Där sanning blir lögn. Där lögnen blir sann. Jag ligger ensam och tyst i sovrummet. Försöker få någon ordning på någonting, vad som helst. Förbannat mig själv för att jag inte dammsög upp oboypulvret från golvet, att jag inte satte nytt påslakan på täcket, varför den stora gråa fula datorskärmen fortfarande står här inne. Kaos. Allt är bara KAOS KAOS KAOS.

Kommentarer



NAMN
Kom ihåg mig, tack!

MEJL:


BLOGG/URL:


KOMMENTERA:



Trackback