1. Historia
Jag är uppväxt i en familj med mycket turbulens. I min familj finns missbruk och psykiska sjukdomar. Det har varit kaos och kalabalik i princip konstant sedan jag var 9 år gammal. Skolan klarade inte av i högstadiet, men i gymnasiet gick det jättebra. Fick bra betyg och ett stipendium. 14 MVG. Ett begåvad barn. Då fungerade jag på ett ungefär. Hade Social Fobi, gick KBT (Kognitiv beteendeterapi) och blev så att säga "botad". 
Några år senare kom ett godståg (inte bokstavligt talat) och körde över mig vilket orsakade att mina tidigare problem verkade små och obetydliga. Jag var inte längre bara ett ledsamt, sorgset barn. Jag blev sjuk.

2. Diagnoser
Genom åren har jag haft många diagnoser, men inte förrän nu så verkar läkarna någorlunda eniga om vad det är för slags problem med mig. Ångestproblematik (Ångest, Panikångest), Depression, Självskadebeteende och Sömnstörningar. Allt som jag mått har plötsligt fått namn och står nedskrivna på papper med underskrifter. Jag vet vad det är för fel på mig, jag vet inte när dom försvinner. Jag har 4 olika mediciner just nu och kontinuerlig kontakt med läkare och psykologer.

3. Framtid
För att bli frisk, och då så pass frisk att jag blir medicinfri, krävs först medicin, gruppterapi, läkarsamtal, enskilda psykologsamtal och en jävla massa anamma. Jag vet att jag en dag kommer nå dit, dit där ångesten inte finns, där jag inte tror att jag ska dö minst en gång om dagen. Ja, men ni vet, där allting är bra. Och funkar som det ska.

Nu vet ni på ett ungefär. En väldig snabb genomgång, men det kanske blir lättare att förstå varför jag pendlar som en jävla jojo i humöret.